Ännu en helg fylld av hundträning:)
Den här gången begav sig turen ner till Skånes östkust, närmare bestämt Åhus och hem till Åsa Holmström. Vi kom ner på fredag kväll och gav oss ut med Åsas sökgäng på lördag morgon. Det var bara ett par minusgrader men vinden var iskall. Det var bara att klä på sig allt som fanns i packningen, och iklädd fyra tröjor, varmaste jackan och thermolångkalsonger såg gick vi ut för att trotsa kylan. Det var en ovanlig, men väldigt fin ruta som började i öppen skåneskog och fortsatte över en kulle ner mot sandstranden på andra sidan, så nu har Saffran lärt sig att markera markera badgäster. Nästa projekt är att hon ska välja ut stiliga män i lämplig ålder för matte att markera också;)
Sökträningen gick bra, hon går rakt ut på djupet utan att tveka, tar sin rulle och kommer in i full fart. Det enda som fanns att anmärka på var återigen lite tveksamhet i början på några av påvisen, men där har vi fått några nya tips som ska testas på nästa träning.
När sökträningen var avklarad så tog bilen sikte på Kristianstads BK, där vi lagom till lunch anslöt oss till Krokas sydliga kennelträff.
På söndagen var det dags för spår tänkte jag. Vad Saffran tänkte vet jag inte riktigt, en liten trevlig skogspromenad kanske?? Spåret gick bokstavligt talat åt skogen!! Efter mycket funderande har jag till slut kommit fram till två lämpliga bortförklaringar:
- För det första så använde Åsa orangea snitslar, inte blå som jag brukar göra.. Det är klart att den lilla hunden inte kände igen sig..
- För det andra så var nog Åsa lite för liten och lätt. Den optimala spårläggaren är ju givetvis en 100-kilos maffiaboss med en halv flaska parfym och italienska dansskor på sig.. Jag måste leta upp en sån till nästa gång det är dags att spåra:)
Nej, allvarligt talat så är det nog så att vi får försöka höja spårmotivationen och sänka kraven lite när vi är på nya ställen, med nya hundar och nytt folk.
Åsa och Hajas fick ju givetvis också ett spår lagt av någon vimsig spåläggare som inte alls hade någon koll på läget och till och med lyckades korsa sitt eget spår... Det är tur att Hajas är en herre med erfarenhet som lyckdes hitta ut ur skogen ändå:)
För övrigt hanns det med en hel del vindrickande under helgen, och långa samtal som avhandlade ämnena hundar, kollektivavtal och män.. Resultaten blev lite nya idéer angående hundarna, men våra kollektivavtal har fortfarande kvar sina brister och hur män fungerar kommer vi nog aldrig att klura ut...
Kommentarer
Postat av: Camilla Inghammar
Fasen vad rolig du é!!! Jag höll på att garva ihjäl mig när du berättade om den italienska maffiabossen :)
Postat av: Lars på ön
Mycket underhållande läsning! Det där med kollektivavtal och män kan man ju diskutera länge...
Finns det inte vissa likheter? Alla säger att det måste man ha, men dom som inte har det verkar klara sig ganska bra utan? Eller? Krama Saffran från oss!
Postat av: Åsa Holmström
Ja vikten vill jag nog inte ändra på tills nästa spårtillfälle, men ett par dansskor och rakvatten kan jag däremot fixa :-)
Inget fel på Hajas spår det va hur fint som helst:-)
Trackback
